Folkhälsomyndigheten och andra utredande instanser ska tydligt redovisa relativa risker mellan olika nikotinprodukter. Det står klart sedan socialminister Jakob Forssmed (kd) ändrat och förtydligat uppdraget att utreda skadeverkningarna av nikotinbruk i Sverige.
Vi tar en liten leseprøve på svensk idag. 🙂
Regeringen och socialminister Jacob Forssmed förtydligar nu vikten av att framhålla relativa risker mellan olika nikotinprodukter i den utredning som föregår nästa ANDTS-strategi. Utspelet kom efter att riksdagsledamot Helena Lindahl (c) uppmanat socialministern att se över uppdraget till Folkhälsomyndigheten. Utredningen, som tillsattes av den förra regeringen, skulle endast redovisa risker och skadeverkningar av olika nikotinprodukter, utan att ställa dem mot varandra.
“Den nuvarande utredningen skulle bara att slå fast något vi redan vet och inte leda till ett förändrat mål för tobakspolitiken. För närvarande är målet det svenska tobakspolitiska att all konsumtion av tobak ska minska. Riksdagen beslutade 2021 att ändra det målet. Vi menar att ett mer rimligt mål är att skadeverkningarna till följd av konsumtion ska minska.” skriver Helena Lindahl i en fråga till socialministern i Riksdagen.
Redan kända uppgifter
Helena Lindahl betonade även vikten av en evidensbaserad bedömning av relativa risker. Hon menar att detta inte bara är en förutsättning för en förändrad tobakspolitik. utan även värdefullt för rökare att känna till.
”Skadeverkningar av olika tobaks- och nikotinprodukter är redan väl dokumenterade och kända. Det intressanta för en befintlig rökare (som sannolikt känner till hälsovådligheten med att röka) kan självklart vara att sluta röka, men den relativa hälsovinsten kan även ligga i att byta till en mindre hälsovådlig nikotinprodukt” skriver Helena Lindahl.
Ändrar uppdraget – tydligare perspektiv
Socialminister Jacob Forssmed har nu reagerat och gett nya direktiv till de myndigheter som ska utreda saken. Senast den 30 juni 2023 vill socialdepartementet veta vilka skillnader i skadeverkningar och risker som kommer med bruket olika nikotinprodukter. Samtidigt vill socialministern förtydliga vikten av ett skademinimeriande perspektiv i utredningen.
“Regeringen har beslutat att ändra uppdraget till Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Ändringen innebär att myndigheterna ska lämna en beskrivning av olika produkters skadeverkningar i relation till varandra utifrån kunskap som vilar på vetenskaplig grund” skriver Jakob Forssmed i sitt svar till Helena Lindahl.
Liknande utredningar i andra länder
Liknande utredningar har redan gjorts i andra länder. Den mest omfattande genomfördes i Storbritannien där Folkhälsomyndigheten sedan 10 år tillbaka aktivt arbetar med skademinimering för rökare. Även myndigheterna i Nya Zeeland använder skademinimering för att minska riskerna med cigarettrökningen i landet. I båda fallen har e-cigaretter varit det huvudsakliga verktyget för skademinimering. I den svenska utredningen kommer, förutom e-cigaretter även snus och nikotinpåsar att ingå i sammanställningen.
Olika åsikter om nikotinprodukter
Den svenska utredningen föregicks av en intensiv debatt i riksdagen om den socialdemokratiska regeringens 5-åriga strategi för att hantera bruka alkohol, narkotika, doping, tobak och spel, med samlingsnamnet ANDTS. S-regeringen ville inte göra skillnad mellan olika nikotinprodukter, utan hade som målbild att minska bruket av alla dessa produkter. Detta gillade inte en majoritet i riksdagen som menade att bruket av exempelvis snus och e-cigaretter inte har samma skadeverkningar som rökning och därför inte ska likställas.
Folkhälsomyndighetens roll
Folkhälsomyndigheten, som är en av tre instanser som ska utreda riskerna med olika nikotinprodukter betalar årligen ut 6 miljoner kronor till organisationer som öppet vill motverka spridningen av produkterna.
